Dagens brus

~ Media, massa media stör min slummer ~ Om hur just lilla jag ser på medier, nyheter och samhället.

torsdag, november 27, 2008

Finito? Fine!

Alltså jag blir lite dryg när jag läser "Om inte ipred-lagen införs slutar vi göra film" Näe? Buhu?

Jag menar det blir så komiskt. Det är som att Colin Nutley skulle säga: "Om ni inte slutar fildela mina filmer så kommer jag sluta göra samma totalt intetsägande skitfilm om och om igen med min fru och mina bästa polare i huvudrollerna utan att skämmas ett dugg. För skattepengar."

Tack Gud, skulle jag säga.

Senaste filmaffischen jag såg på stan med Nutleys namn på var jag så helt säker på var ett skämt, ironi ni vet. Men, det visade sig att han gjort ännu en film (för skattepengar som sagt), med frugan på filmaffischen i vanlig ordning och samma gamla namn i rollistan. Det tar fan aldrig slut. För min del får svensk film gärna dödas och grävas ned djupt djupt nere för vi är fan värda bättre än den gegga som "industrin" skiter ur sig år efter år. Det görs bra och rätt hyfsad svensk film också. Men, varför inte rensa bort det som är halvbra och riktigt dåligt?

När jag har nämnt Nutley så måste också Kjell Sundvall nämnas. Mycket pengar, extremt lite tanke. Antar att det ska föreställa underhållning? Hade varit roligare att använda de skattepengarna som dasspapper.

Sen har vissa av individerna inom "industrin" mage att pösa med att de bidrar med nåt. Att de gör nåt viktigt. Vissa har till och med nämnt ordet demokrati. Mitt aschle att de gör. Ni går på ett jävligt sjukt aktivitetsbidrag för att ni lyckats övertala politiker om att ni håller på nåt värdefullt och de är politiskt korrekta nog att låta er hållas. Sanningen är att det saknas så sorligt mycket talang inom svensk film. Om nån säger Bergman-dominans, hör: talangbrist.

Tyvärr, svensk film är till väldigt väldigt stor del inte värd att gå upp ur sängen och pissa för. Men varsågod att betala.

Och när jag ändå är inne på det här ämnet. Filmbranschen i det här landet är nåt av det mest inskränkta, trångsynta och traditionella backwaters man kan hitta. Marianne Ahrne, filmkonsulent vid filminstitutet, som satt och delade ut bidrag till filmskapare valde konsekvet bort kvinnliga sökande. Varför det? Ja det hade hon nån svävande förklaring på att det är liksom så att man ser till män på ett annat sätt. Schysst att bara erkänna rakt av i och för sig. Och uppenbarligen totalt omedveten om både vad hon håller på med och hur det låter.

(Bonus-kul från Wikipedia: "Marianne Ahrne skildrar ofta kontaktproblem mellan män och kvinnor." No shit Sherlock.)

En statlig utredning om jämställdhet inom svensk film och scenkonst, som presenterades 2006, visade på stora problem med jämställdheten när det gäller vilka som får bidrag och resurser. Större delen går till manliga producenter och regissörer. Utredningen föreslog att branschen skulle åläggas ett krav på att resurserna skulle fördelas 40/60 (märk väl, 50/50 är lite too much för en sån här bransch). Om man inte uppnådde detta skulle man komma med en förklaring. Röste höjdes inom bransch med oro för vad som skulle hända med kvalitén om man tvingades leva efter detta. Ursäkta? Vilken jävla kvalité?

Känns det stabilt?

Nej. Det känns som Skit. Lägg ner alltihop och börja från början.

Ipredlagen känns med andra ord inte så relevant. Och lycka till i Hollywood grabbar!

Etiketter: ,