Svenskhet osv. - varför?

Är det nån mer än jag som snart inte kan ta en enda grej mer på temat "svenskhet", "Vad innebär det att vara svensk?" osv. plus allt som har med Fredrik Lindström och hans snälla informerande om vad han anser om Sverige, svenskar och det svenska språket.

Hörde jag en dånande kör (av svenskar?) skrika "OINTRESSANT!"?
Kanske var det bara jag, men icke desto mindre - nu räcker det.

Det kanske inte är ointressant i sig. Men ingen har sedan jag lärde mig läsa lyckats komma med någt i dessa ämnen. Ja det skulle vara Lars Melin då. Han är typ professor i svensk grammatik.

Men allt detta tyckande och tänkande om Sverige, svenskar, svenskhet och svenska språket (det är inte lite!) som inte tillför ett enda dugg. Bara en massa dösnack, ett oändligt flöde av plattityder som kommit i onödig och osannolikt stor svang (medier plockar upp vad andra medier skriver, men som inte har någon riktig förankring som fenomen och som ingen är riktigt intresserad av, men tydligen måste det ältas ändå för att alla andra gjort det). Och på detta alltför ofta "Undrar vad Fredrik Lindström har att säga om de här ointressanta förmodade fenomenen om Sverige, svenskarna, svenkshet och svenska språket?"

*gråta blod*

Ensamhetens betydelse

"Ensamhet sitter i generna" är den förvirrande rubriken på ett TT-telegram i dag. I texten blir man inte mycket klokare, men det är onekligen en braskande rubrik som väcker nyfikenhet.

Är det nåt i generna som gör att man blir ensam? Det är ju den första logiska tolkningen. I verkligenheten är det nåt som att känslor av ensamhet kan påverka generna så att immunförsvar försämras hos de människor som upplever ensamhet. Det är ju verkligen inget konstigt i det.

De ska forska mer på det tydligen. "Ensamhet" var i sammanhanget tydligen som vanligt ett relativt begrepp. Det fanns de som hade stor släkt och familj som ändå upplevde stark ensamhet som ingick i studien. Jag ser fram emot en framforskad tabell där man kan se hur mycket sämre immunförsvar man har om man har si och så många Friends och Top Friends på Facebook.

Eller ännu bättre, x antal förkylningar, x % risk att drabbas av cancer om jag får x julkort skickade till mig och bjuden på x partyn och har x antal nära anhöriga. Det tycker jag att man kan begära av forskningen så mycket som den kostar. Jag, och många med mig.

Skrattfest

Fredrik Reinfeldt utser en ny handelsminister (den möjligtvis tristaste ministerposten som finns) - hur kul kan det vara? Inte så kul alls. Måttligt intressant.

Men det bor en humorist i statsministern. Den här presskonferensen bör man inte missa om man vill ha sig ett extra skratt i dag.

Ewa Björling såg rätt nervös ut tycker jag. Tror jag det, de moderata statsrådsstolarna har ju visat sig vara katapulter. Som nyutnämnt moderat statsråd gör man bäst i att se lite rädd och inte ett enda dugg kaxig ut.

Diverse

Jag uppskattar rakryggade människor som följer sin övertygelse/magkänsla och tar konsekvenserna därav.

Och jag uppskattar utrikesministerns blogg. Jag tycker att det är trevligt att läsa lite om olika issues runt om i världen, jag inbillar mig att det ger mig mer koll. Och det är så skönt att känna till saker som inte bara handlar om Sverige och Stockholm. Ungefär som att öppna ett litet vädringsfönster och få in lite, lite luft.

(Och den smått poetiska titeln - "Alla Dessa Dagar"- jag menar ... verkligen! Många dagar blir det!)

Den här bloggen uppdateras däremot alltför sällan!

Min personliga mognad har nu nått så långt att jag inte längre provoceras av Carl Bildt. Som ung lyssnade jag på honom inför valet -91, han var och talade på mitt gymnasium i min pretto, värdekonservativa lilla hemstad. Jag kommer aldrig att kunna glömma hur han stod och sa att vi kan inte göra nåt åt miljöproblemen om vi inte har tillväxt, som genererar pengar att lösa problemen med. Med sånt snack är man rätt rökt i min värld. Där och då fick jag kämpa tillbaka en hjärninfarkt i pur upprördhet. ÄVLA GUBBE! tänkte jag. För mig var den inställningen ren och skär ondska. Mycket skrämmande för en tonårstjej.

Mycket har hänt sen dess. Men när det gäller just det så tror jag faktist att det är Bildt som har förändrats mest. En planet på dekis får ju sina uppenbara konsekvenser som en intelligent person knappast kan förneka.

Jag har haft ett helgnummer av Sydsvenskan liggande på mitt skrivbord och glömde bort varför jag sparat den. Men nu ska jag läsa en artikel om forksningsresultet om hur en butik ska arrangera varor för att vi ska köpa mer. Och jag ska begrunda om det går att lura den här småsnåla sluga gamla konsumentetn med att med att ställa brödet före osten. Har svårt att tro det.

Läser i City att svenskarna har konsumtionsskulder på otroliga 127 miljarder, vilket är 14 papp per skalle. What? Är folk galna? Detta är alltså inte inräknat studielån eller bostadslån, utan snarare att det ligger konsumstionsskuld inbakat i vissa bostadslån. Spara först, slösa sen people! Jag uppskattar mer och mer den uppfostran jag fått, där sparande och en god ekonomi var en hörnsten för ett sunt och glatt liv på livets solsida.

Opera var en annan om inte hörnsten så en komponent i min uppfostran. En som populäriserade operakonsten på senare tid är Pavarotti. Men nu är han död. Opera kommer aldrig dö. Jag tycker att opera är vettigt.

Eftersom jag känner Victor, såg jag såklart hans nya sexprogram igår. Trevligt! Kul med kommentarer om sex från utlandet. Och vilken jättego söt person hon var, Slampan.