*djup suck*

Läser Gellert Tamas artikel i DN Kultur "Det fula spelet om de apatiska barnen". För oss som värdesätter saklighet och sanning är det ingen rolig läsning. Frågan som ständigt får ny aktualitet - "Vad ska man tro?" inställer sig i stram givakt och sjunker sedan ned något, för nog verkar det vara fult alltid.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=598628&previousRenderType=2

Det visar sig enligt artiklen, som inte lämnar mycket utrymmer för skepsis när det gäller källmaterial, däremot en hel del förvirring, att en handläggare på regeringskansliet och en person på migrationsverket ondskefullt (?) har planerat att plantera nyheten om att de apatiska flyktingbarnen är en bluff.

Det är vad man får ut av texten. Men vad jag inte förstår när jag läser är - varför gör de detta? Om de är övertygade om att de apatiska barnen bluffar, varför tar de inte fram riktiga bevis och sånt? Fan, de fick mig att tro på det! Hatar de flyktigar? Det är nog lätt hänt, men då måste man byta jobb. Man får inte göra sånt våld på sin naturliga natur att man börjar hata och förstöra, det är inte människans riktiga väsen, det tror inte jag.

För sinnesfridens skull

För att försöka blogga om media ser jag alldeles för lite på tv. För jag ser inte på tv alls sen de slutade sända Medium i TV4 (eller Supernanny för den delen). Det jag har planerat att se den här veckan är "Karl-Bertil Jonssons jul" och Kalle Anka och det.

Jag har missat "Spionskolan" men är inte ledsen för det. Efter de kommentarer jag har läst så tror jag att jag bara skulle blivit irriterad, och det vill jag helst undvika. Jag har förstått att Johan Jakobsson framställs som en ondskefull, cynisk maktjunkie. Men det visste vi väl redan eller? Stating the obvious är ett sätt att sätta agendan, eller strypa den.

Utan att koppla till nämnda exempel - hur långt kommer vi om man inte säger nåt nytt? Om man bara berättar samma sak om och om igen? Det liknar inte kritiskt granskande, det blir mer som indoktrinering. "Nu kör vi den här storyn tills alla har fattat vad de ska tycka och tänka." Som tsunami-hysterin. Förutom konfliktbesattheten i medierna så är det den starka tendensen. Därför måste man vara noga med vad man tar in. Därför har jag tvn avstängd.

(Men jag betalar tv-licensen med glädje. Man får ju också radio för pengarna.)

Och - på tal om det. Vi har fattat att Christer Fuglesang är The Man i hela universum. Vi har fattat. Vad sägs om DN.se-rubriken "Fuglesangs magiska fingrar" i dag? En dryg veckas happyclappy-rapportering ... men vem räknar? Vem tänker?

Det var som fan!

Otto Sjöberg fälldes för förtal av Mikael Persbrandt. Det finns hopp.

"Otto? Ser mer ut som Toot tycker jag."

Hur är det möjligt?

Världen förnekar sig inte. I dag kan man läsa i Metro att Alexandra Pascalidous lillasyrra Dimitra först fått muntligt löfte om jobb på en skola (vilket gäller som ett skriftligt avtal, som de flesta vet) men sedan hade löftet dragits tillbaka eftersom Alexandra hade skrivit artiklar där samma skola framstod i dålig dager.

Ja vad säger man? Det är ju rena rama ... jag vet inte vad. Som om lag & ordning inte existerade. Bara sårade känslor och godtycke. Jag gillar inte heller Alexandra P, men vad har hennes lillasyrra med det att göra? Yttrandrefrihet, någon? Sunt förnuft? Svea rikes lag?

Sen var det en lite kul krönika i punkt.se (som förövrigt framstår som det mest onödiga i hela mediasverige) där en Alex Schulman beskriver hur han är flygrädd. Han hyllar också sin bror Calle som "inte ser mycket ut för världen, men utan honom skulle jag vara vara en kille med överbett". Tja för mig är han bara en kille med överbett, men jag fick skratta lite i alla fall.

Som vi alla minns är det dags för rond II i Persbrandt vs Expressen i dag. Spännande.

Mitt finaste julpynt

Ikväll när jag kommer hem är det dags, då ska mitt finaste julpynt fram. Det är en intervju med självaste Tomten, som jag har klippt ut och ramat in. Som sagt, media kan vara både det finaste och det fulaste. Mest är det ju fult nuförtiden känns det som, men intervjun med Tomten (i Nöjesgudien), det kommer alltid vara mitt finaste julpynt.

A man's gotta do what a man's gotta do

Den där Christer. I går kväll när jag satt och pysslade med julkort, då kopplade han ihop rymdskeppet med rymdstationen. [imponerad tystnad]

Han ser vääääldigt glad ut och det kan man förstå. Vad jag inte hade vetat är att det bor folk däruppe. Rymdförjan ska ha med sig en gubbe ned till jorden och en tjej ska avlösa honom däruppe i typ ett halvår. Det är ju helt fantastiskt.

Det enda jag egentligen hoppas på förutom att allt går bra är att det blir snö i Sverige till jul. Hoppas hoppas!

Naturresurser från rymden

Jag har också bekymrat mig över hur jordens resurser ska räcka till i framtiden, när alla vill ha dator, diskmaskin, varma hus och så vidare. Men nu hör jag på radio att om 30 år så finns det gruvdrift på månen och typ energistationer på andra tuvor ute i rymden, som ska förse oss med energi. Bra, då var det löst. Skönt.

Ja jag får då valuta för mina licenspengar

Först - Jag har nu sett Böglobbyn avsnitt två, där Manu Seppänen Sterky gör ett porträtt Marco Lehtojoki. Fantastiskt, jag saknar ord.

BRA att det äntligen görs upp ordentligt med den lallande meno-bitchen Carola. Hon representerar inte någon sofistikerad ondska, men en bastant, betongartad pucko-ondska från förrförra seklet (typ) är det. Som den klassiska häxan i sagorna. Eller så här kan man också säga - kärringen är en idiot. Och jag har aldrig gillat Norsborgs-vibratot.

Se det här:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=59761

Sen - Det är P1 som gör min dag, som vanligt. Kropp & själ. Göran Greider går på gym. Genialiskt och underhållande. Som om inte det vore nog så får det mig att känna mig så j-a mycket bättre i all min vältränade präktighet. Go Göran!

Augustpris

Nu är Augustprisen utdelade. Jag hade hoppats lite på Sara Stridsberg, en gammal bekant. Dels för att jag då känner henne och dels för att hon skriver om Valerie Solanas. Så coolt.

Film

Oj oj oj nu är det intressant i radion igen. Vetenskapsradion, om film. "När man tittade på sen svenska filmen förstod man att den förra regeringen inte skulle kunna sitta kvar. " Någonting sånt sa professorn. Och då pratar vi inte filmpolitik alltså, utan tendenser i samhället. Intressant. Man kanske till och med skulle läsa den nyutkomna boken.

http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=1302&Artikel=1065419

Mer Elisabeth Fritz

Hon regerar i P1 just nu, i dag i Samtal pågår.

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programid=1054

Ja jag säger det igen, vilken människa!

Och nu lyssnar jag på Föräldrarna, om folk som väljer att inte skaffa barn. Mycket kretsar kring det där i mitt universum, barn eller inte barn. Nu ska jag lyssna på vad det är för freaks som väljer bort...

Det är nog sällsynt, men det förekommer att folk med självinsikt låter bli. Hurra. Och shit vilka vittnesmål, det kommer fram rätt sjuka tankegångar ur folk inför de som väljer bort att skaffa barn. Skrämmande.

Och det här med syskonbarn, det är superviktigt. Jag vet.

Böglobbyn har jag fortfarande inte sett, men det måste ju nämnas att den nye programledaren heter Farao. What?

Nyhetsvärdering

En rubrik på dn.se nupå morgonen. "Nataschas familj upprörd" WHY? Varför är det en nyhet? Det är klart att de är upprörda, de kommer vara upprörda resten av livet. Varför tror DN att det är intressant för sina läsare? Hur tänkte de?

Det här är ju bara ett exempel på alltför många på att det blir mindre och mindre skillnad mellan kvällstidingar och morgontidningar på nätet. Och vad ska det vara bra för? Jag misstänker starkt att det ännu en gång inte är någon som har tänkt.