Mona brusar fram

Mona Sahlin som nästa sosseledare. Hon är ett fenomen, i sin frmåga att överleva politiskt, att komma tillbaka. Att hennes kärlek och lust till poltik har överlevt, det är också ett fenomen. Hon inrättade HomO -99, förde kampen för hbt-rättigheter i regeringen långt innan det var en politiskt korrekt självklarhet. Hon var engagerad i Fadime-fallet och har sagt att hennes tankar går till Fadime varje dag. Hon hade en son, Johan, som tyvärr dog (som ettåring) på grund av ett hjärtfel. Människor som lyckas leva vidare efter att ha förlorat ett barn framstr för mig som starka och beundransvärda i en klass höjd över allt och alla. För mig är Mona Sahlin därför nästan lite mytisk. Det ska bli intressant att se vad hon kan göra med sitt parti och för Sverige. Jag kan bara ana hennes potential.

Varför det aldrig mer kan bli DN

Det börjar dra ihop sig till ett livslångt beslut - aldrig mer DN. I alla fall inte innan det blir stora förändringar till det bättre. Och jag har som vi ska se, goda skäl.

Jag hade misstänkt det, men nu har jag räknat efter också. DN:s "svenska rymdäventyret"-rapportering är ett journalistiskt haveri av sällan skådat slag. Jag har kanske för höga förväntningar, men tyvärr kan jag inte bortse från dem. Jag vill ha en vettig, professionell nyhetsvärdering i de dagstidnignar jag konsumerar. God journalistik också så klart, men en försäkran om att människorna som producerar tidningen har tänkt till och utvärderar det de gör.

Jag tyckte också att "svenska rymdäventyret" var spännande. Jag hade helt klart kunnat köpa ett par uppslag på temat, vid ett par tillfällen. Men denna formidabla happy-clappy-rapportering är jag glad att jag inte har betalat för (jag läser tidningen på jobbet). Jag undrar om DN själva tycker att det är rimligt att det blev som det blev? Det verkar som att den ena rymdäventyr-frälsta redaktören efter den andra avlöst varandra på schema i tre veckor. Man frågar sig - vad är tanken med detta?

DN:s rapportering om "svenska rymdäventyret" under perioden 3 - 24 december:
3 förstasidor
31 helsidor
1/4 sida
2 notiser

varav 1 helsida med en intervju med Maud Olofsson ett par kritiska ifrågasättanden blandas in. Resten är alltså halleljuah-kör. 30 sidor hallelujah. Trettio! Goodbye DN.

Kom igen!

IKEA har gått med 25 miljarder i vinst. Fan tro't när man ser julgranen som står utanför IKEA-varuhuset i Kungens kurva (som ska vara världens största IKEA-varuhus för övrigt). Den granen ser mer ut som break even, om ens det. Inte kul.

Tacka vet jag då MTG:s gran på Skeppsbron, det är grejer det. Så ska det se ut. MTG:s gran är en parad - ett monument - över kommersialism och kapitalism, som jag tror att även den mest förhärdade kommunist skulle vekna inför. Eventuellt. Jag är i alla fall hänförd, eftersom den manifesterar själva idén med julgranar. Den är Disney.