Dagens brus

~ Media, massa media stör min slummer ~ Om hur just lilla jag ser på medier, nyheter och samhället.

söndag, juli 29, 2007

Snacka om att känna sig speciell

Om man skulle vara en av dem som ser den extra färgen. Det här tycker jag var en intressant nyhet.

Etiketter:

lördag, juli 28, 2007

Still looking ...

Jag har tänkt lite på det här med bröllop, ibland. Man kan göra på många olika sätt. Det är fascinerande hur folk väljer att göra. Som den här killen och tjejen. Jag är helt klart för att välja musik som väcker känslor hos en själv, men ibland är står ju texten liksom lite i vägen för sjäva temat på eventet, eller hur? Hur bra låten än är, för det är den verkligen, så skulle jag inte palla att ha en utgångslåt på ett bröllop där det överskuggande temat i texten är att jag fortfarande inte har hittat det jag letar efter.

torsdag, juli 19, 2007

Bimbo

Sommar i P1 är fantastiskt i dag igen. Rigmor Gustafsson, på härlig vämländska berättar om hur hon växte upp och blev jazzmusiker. Sångerska. Musiken är fin, men lite far out.

Mest fantastiskt är historien om Bimbo. Rådjuret som blev övergivet av sin mamma som hon tog hand om och blev vän med. Kontakt mellan djur och människor kan vara fascinerande. Lite som att ha kontakt med andra världar och tider. Lite ailen. För det är kommunikation på en annan nivå. Alldeles för lite utnyttjat i dag om ni frågar mig. Som det är nu baseras allt för mycket på sms och PM och tråkig skit.

tisdag, juli 17, 2007

Nordegren i P1

I går var det Nordegren i P1. En väldigt lyckad parafras på andra lite tramsiga program i samma kanal. Men det här var inget trams. Det var superintressant. I går pratade de om USA. Personer som verkligen vet nåt om USA fick komma till tals. Det var ju i och för sig SR-korrar, men det var intressant. Nånstans mitt i programmet fick dock Staffan Heimersson nåt spel och började tok-vräka ur sig ett typ lite malpalcerat försvarstal för USA:s vanekrigsföring. Jag låtsades som att jag inte hörde och det gjorde nog de andra i studion också.

Men Nordegren i P1 ska jag definitivt lyssna på igen. Undrar vad de ska ha förintressant tema nästa gång? Det har varit lite för lite program med djupdyknignar i brännande frågor i P1 den senaste tiden. Lite för mycket trams. Visst, Annika Lantz är rolig. Men jag vill inte stänga av P1 för att jag blir trött för att hon och nån mer som kanske har tagit en starköl till lunch fnissar loss. Den biten kan jag fixa själv. (Jag har humor.) Jag vill stänga av P1 för att jag inte orkar höra mer om den aktua krisen för inrikespolitiken i Långtbortistan.

En sak mer om Thomas Nordegren är att han har en rätt jobbig röst. Jag kommer ihåg första gången jag hörde honom i radio. Han sände i Studio ett från Berlin. Först påade han sitt inslag, med rätt forcerad, gäll stämma. Sen kom jag på mig själv med att undra när påandet skulle övergå i själva programmet och hans röst och prat-tempot skulle sluta stegras så att jag kunde börja slappna av. Men då tog programmet slut och jag hade lyssnat på en gäll, forcerad skånska, en röst som bara stegrades och aldrig lade sig på en normalnivå, i 45 minuter. Och jag var helt superstressad efter den uppelvelsen och blir än idag lite stressad bara jag hör Nordegrens röst. Även om den borgar för kvalitet är den allt annat än behaglig.

Vad blev det av dig?

P1:s Tendens har en serie som heter Vad blev det av dig?", en gammal hederlig idé som alltid är kul. I dag hälsade de på hos ... en kille "Nånting-Nånting" som sjöng en låt på 60-talet, "Bannemej". En kul, fartig schlagerlåt som alla har hört.

Den här killen är en riktig föredetting. Då, som typ 20-åring var han med i Melodifestivalen (han vann den svenska och tävlade för Sverige på Europanivån) men sin enda megahit. Nu bor han i en liten lägenhet i Norrköping med en katt. Skild två gånger och nu är han arbetslös och röker massor. Så långt på pappret. Jag lovar - reporten dryper av dubbla känslor inför den här förmodade bittra losern. Dels tycker han att det är patetiskt, men han känner också med killen. Som reportrar och journalister på de stora medierna så ofta gör. (*genuin hatkänsla* Jag kan gå in på detta mer en annan gång.)

Men det står rätt klart för mig att Claes-Göran Hederström inte är nån bitter loser. En föredetting, visst, men han är helt fine med det. Han har aldrig haft några ambitioner. Vissa människor är ju så. Men det kommer ändå saker till en, menar han. Ja uppenbarligen. "Man får välja på ja eller nej." Say no more. För att vara en föredetting så har han ändå haft en del järn i musik-elden. Jag har aldrig tänkt på vem det är som sjunger den där låten, jag hade kanske gissat att det var Björn Skifs, fast man hör att det inte är det. Det är ingen dålig röst han har, det hör jag nu när jag tänker efter.

PS for the record. Jag vet såklart inte vad reporten tycker och känner. Men jag fick känslan som man får ibland, av reportrar, på de stora riksmedierna. På DN är det en del av yrkesrollen. "Jag vet bäst. Mitt intervjuobjekt är lite mindre rik, begåvad, lyckad, intelligent än mig, men det låtsas vi inte om du och jag. ("Du" är i det här fallet är läsaren (som förmodlgien kaskadkräks)). Det är lite synd om mitt intervjuobjekt, synd att han/hon/den/det inte är lika bra som jag. Mitt intervjuobjekt är lite annnorlunda, men he he det måste man ju få vaaaaara."

Nästa vecka i denna fantastiska sommarserie är det Trance Dance. Oh My Dear God!

Etiketter:

onsdag, juli 11, 2007

Ser man på

Rörd till tårar kan man bli ändå. Nu lyssnar jag på Alice Timanders Sommar i P1 från förra sommaren. Den människan berör mig alltid. Lilla Alice. Stora lilla Alice.

Idrott, politik & kärlek

Nahahaha! Nu sitter Lars Ohly i sport-outfit i SVTs Almedalssoffa. Han har sprungit ett lopp. Idrott & politik i märklig förening.

Och så berättar han om bröllopet han var på i går i Visby och jag blir avis. Min f d chef har gift sig med sin pojkvän. Mitt i Almedalsveckan. Kärlek & politik. De ser så himla fina ut på bilderna. Om Lars Ohly var så entusiastisk så vet jag att jag har missat nåt som skulle ha rört mig till tårar. Det hade varit roligt för mig.

Well well. Fan här sitter man.

tisdag, juli 10, 2007

TT goes medival

Det stora problemet Sverige tampas med just nu är ju mördarsniglarna. TT hjälper till och prånglar ut råd om hur man bäst tas med dem. Lite brutalt eller? Vad sägs om "Klipp av huvudet på sniglarna eller samla dem i ett kärl och häll kokande vatten över. "

Och så får man lite känslan av att det fattas en rad, typ "Gå tre varv runt kärlet vid midnatt samtidigt som du läser Fader vår baklänges och spotta sen över axeln tre gånger. "

Eller så är det ett skämt, ibland vet man inte med TT.


2007-07-10 11:40 TT (FAKTAmördarsniglar)

Fakta: Så tar du kål på mördarsniglarna
Klipp av huvudet på sniglarna eller samla dem i ett kärl och häll kokande vatten över.

Gillra fällor. Lägg ut föremål som brädbitar, masonitskivor eller plastsäckar på marken som sniglarna kan gömma sig under. Vittja fällorna varje dag.

Gör ölfällor. Fyll en låg skål eller ett fat med öl. Sniglarna kommer då dricka av ölen och drunkna.
Speciella snigelfällor med lockämnen finns i handeln.

Lägg ut beten som rutten frukt, matavfall, blötlagda katt- eller hundpellets och fånga sniglarna.

Strängar av släckt eller bränd kalk kan läggas ut runt plantor som ska skyddas. Kalk direkt på sniglarna leder till abnorm slemavsöndring och sniglarna dör genom uttorkning.

Skjut upp höstgrävningen så länge som möjligt. Det gör det svårare för sniglarna att finna hålrum för övervintringen.

När sniglarna väl är dödade kan man kompostera dem, gräva ner dem eller lägga dem i en påse i soptunnan.